Sist ut ble Oscar-Fredriksborgs fästning på Rindö i Stockholms skjærgård. Oscar-Fredriksborgs fästning ligger på den andre siden av Oxdjupet for Fredriksborgs fästning fra 1735. Oscar-Fredriksborgs fästning ble bygget i perioden 1870 til 1877. Mens Fredriksborgs fästning mistet helt sin betydning når Oxdjupet ble fylt igjen og man kunne gå tørrskodd fra Värmdö til Rindö i 1839, ble det etterhvert behov for en ny festning for å beskytte Oxdjupet og innseilingen til Stockholm. Oxdjupet ble åpnet igjen da skipstrafikken krevde sitt da skipene ble større og større. Derfor ble det bygget en mye mer moderne festning i form av Oscar-Fredriksborgs fästning på Rindö-siden for Oxdjupet. Festninger hadde tidligere vært av mye mer imponerende karakter med høye tårn og store murer, bygde man nå en festning som ble sprengt ned i fjellet og ble skjult under bakken.
Jeg blir riktignok ikke helt klok på om festningen heter Oscar-Fredriksborgs fästning, Oskar-Fredriksborgs fästning, Oscar-Fredriksborgs fort eller bare Oscar-Fredriksborg. Google maps og wikipedia opererer med Oskar-Fredriksborgs med en k, mens informasjonsskiltene på festningen skriver Oscar med en c. For å gjøre forvirringen komplett henger det lapper ved parkeringen hvor de har skrevet Oskar med en k. Så selv på selve festningen varierer de med å skrive Oscar og Oskar. Men man skulle tro at det mest korrekte er Oscar, da det var det kongen i Sverige het på den tiden. På plaketten som står på veggen på høyre side for inngangen over vollgrava på baksiden (for Oxdjupet) av festningen står det Oscar-Fredriksborgs fort. «Fort» er også benyttet på en av informasjonsskiltene som står på Fredriksborgs fästnings strandverk. Jeg velger derimot å bruke Oscar-Fredriksborgs fästning. Hva som er korrekt navn på festningen er det kanskje noen andre som vet.
Mer om Oscar-Fredriksborgs fästning på svensk fra wikipedia:
Oskar-Fredriksborg är en historisk befästningsanläggning på östra Rindö i Vaxholms kommun vid inloppet till Stockholm som uppfördes 1870-1877. Befästningen är ett byggnadsminne sedan 2002. Befästningen har gett namn åt den intilliggande tätorten Oskar-Fredriksborg. Mittemot, på östra sida om Oxdjupet ligger Fredriksborgs fästning från 1735.
Bakgrund
Tidigt hade man insett farledernas militärstrategiska betydelse på Rindös västra sidan, vid Vaxholm, och östra sida vid Oxdjupet och punkterna hade därför länge varit befästa. Fredriksborgs fästning på Värmdösidan hade under 1800-talets första hälft ersatts av det ombyggda Vaxholms kastell samtidigt som Oxdjupet försänkts för att hindra genomfart. De vapentekniska landvinningarna medförde att kastellets konstruktion snart var föråldrad, samtidigt som de allt större och djupgående handelsfartygen hade svårt att navigera i Kodjupet vid Vaxholm.
1867 års befästningskommitté föreslog därför att Oxdjupet åter skulle muddras för sjöfarten och att försvaret på Rindösidan skulle förstärkas och permanentas. I december 1869 godkände Kungl. Maj:t en plan för samtliga befästningar som ansågs nödvändiga i Vaxholmsområdet och i maj 1870 inleddes man arbetet. Efter sju års arbete stod fortet Oskar-Fredriksborg färdigt.
I slutet 1890-talet förstärktes inloppsförsvaret i de båda farlederna genom delvis bepansrade tändstationer och minspärrar. På Rindös norra sida sprängdes det nya moderna Byviksfortet in i berget, bestyckat med fyra 12 centimeters och tre 57 mm kanoner i pansartorn. Som skydd mot angrepp från Värmdö byggdes 1899-1903 Värmdölinjen med flertalet fort och batteriplatser. Vid denna tid bestod Vaxholms fästnings försvarsområde av land- och vattenområden från sunden väster om Resarö till norra Värmdö. Totalt ingick 37 batterier, rörligt artilleri, mineringar, infanteri samt en reserv av rörliga förband med bland annat ingenjörstrupp och ballongavdelning. Vaxholms kustartilleriregemente, KA1, som bildats 1902 inkvarterades i nyuppförda kaserner på ön.
Fortet bestod av ett övre verk som sprängdes in i berget samt ett nedre verk vid kanten av farleden. Verken förbands med en 300 meter lång sprängd skyddande tunnel. Sidogravar sprängdes ut i berget för att skydda mot infanteriangrepp. Gravarna försågs med utstickande kaponjärer varifrån man kunde försvara med flankerande eld. Även kaponjärerna var förbundna genom sprängda tunnlar i berget. Anläggningen täcktes med ett skyddande lager av jord och torv.[1] Fortet invigdes av Oscar II den 21 maj 1877.
Tre stora 24 cm kanon m/96 i självsänkande lavetter placerades i det övre verket som huvudbestyckning. De låg dock, liksom övriga kanoner i de öppna vallgångarna, oskyddade mot fientlig kastbaneeld. I det nedre verket skyddades de två batteriernas kanonställningarna av täckta kasematter. De hade skjutriktning ut mot norra inloppet respektive flankerande eld tvärs över farleden.
År 1914 fattade Riksdagen beslut Vaxholms yttre befästningslinje (ej att förväxla med Vaxholmslinjen) i mellanskärgården då nya effektivare vapensystem gjorde det nödvändigt att möta fientliga sjöstridskrafter tidigare. Linjen, som bestod av fem minerade spärrar, två fort och tre batterier färdigställdes 1924-26.
Genom försvarsbeslutet 1925, som syftade till nedrustning, utgick Vaxholms inre försvarslinje ur krigsorganisationen. Härmed förlorade Oskar-Fredriksborgs fästning, tillsammans med Vaxholms kastell och befästningarna på Värmdö, sin funktion.
Det er ikke noen ordnede mulighet for omvisning på Oscar-Fredriksborgs fästning i dag etter hva jeg kan skjønne, men Fredriksborgs fästning skal visstnok være åpen de fleste dager mellom kl 12 og 18. Men det var den ihvertfall ikke på langfredag som jeg hadde min festningsrunde i Stockholm-skjærgården. Oscar-Fredriksborgs fästning hadde ihvertfall veldig veldig interessant å få tatt en nærmere titt på. Jeg fikk tatt ett bilde inn igjennom et av vinduene hvor en av kanonene hadde stått i det «nedre verket». Men det «øvre verket» er umulig å komme til med mindre man kommer inn i selve festningen.
Det er i dag plassert et kanonløp fra en Bofors 24 cm m/96 utenfor det «nedre verket» og det står også plassert et inne i selve «nedre verket» og stikker ut. Om det bare er kanonløpet som er inne i det «nedre verket» eller om det er en hel kanon vet jeg ikke. Men jeg er nok redd for at det bare er et kanonløp som står der også. For de to batteriene i det «nedre verket» var utstyrt med kanoner av mindre kaliber enn de åpne stillingene i det «øvre verket». De to batteriene i «nedre verket» var plassert inn i kasematter og dermed beskyttet fra eventuelle angrep fra lufta. Men hovedbeskytningen på Oscar-Fredriksborgs fästning var i åpne stillinger i det «øvre verket». Her stod det tre slike Bofors 24 cm m/96 kanoner på lavetter.
Oscar-Fredriksborgs fästning ble den siste festning jeg besøkte i Stockholm i påska. Men det er mer interessant å besøke neste gang jeg er i Stockholm!
Siste kommentarer: