«

»

jun 16 2018

Skriv ut Innlegg

Borgholms slott på Öland

På vei sydover igjen på Öland tok jeg turen innom Borgholms slott. Det er ikke helt sikkert når Borgholm ble ført opp, men de første noteringene om Borgholm er fra 1281. Det som senere ble Borgholms slott, var i starten en borg en festning. I dag er kalles Borgholms slott for Borgholms slottsruin på wikipedia. Jeg fikk ikke tatt turen inn på Borgholms slott, men jeg hadde en runde utenfor, og det er ikke noen tvil om at det et stort byggverk med enorme dimensjoner! Borgen var en av de føeste som ble bygd av kongemakten. I år 1281 tilhørte den Magnus Ladulås og inngikk i rikets faste forsvar. Borgen var et symbol for makt og når den ble inntatt var også kongen beseiret. På et informasjonsskilt utenfor Borgholms slott finner man både et kart og litt informasjon om borgen:

Borgholms slott ligger vid kanten av landborgen, ett cirka 30 meter högt klippstup. Stupet gav ett naturligt skydd åt den borg som ursprungligen låg här. Borgen nämns första gången 1281 men exakt när den byggdes är osäkert. Till de äldsta delarna hörde ett runt försvarstorn, en kastal, av sten. Därifrån övervakades trafiken i Kalmarsund och om fienden siktades kunde man signalera till omgivningen. I Kalmar fanns ännu en borg – i dag Kalmar slott.

Borgen var en av de första som byggdes i landet av kungamakten. År 1281 tillhörde den Magnus Ladulås och ingick i rikets fasta försvar. Borgen var en symbol för makt och när den intogs var också kungen besegrad. Öland var inte självskrive ett svenskt område. Här fanns även danska och tyska interessen och tidvis styrdes borgen av dem. År 1397 slöts Kalmarunionen mellan Sverige, Danmark och Norge. Den skulle skapa ett enat Norden, men tiden präglades av stridigheter. Omkring 1500 var borgen med om flera strider och när Gustav Vasa blev kung 1523 låg den i ruiner. Gustav Vasa satsade på att utveckla jordbruket vid den intilliggande kungsgården.

Året 1572-1592 förvandlades Johan III borgen till ett magnifikt renässansslott. Han anlitade arkitektbröderna Pahr, Johan Bapitista och Dominicus, som samtidigt byggde om Kalmar slott. Fyra slottslängor uppfördes runt en inre borggård och det gamla borgtornet förhöjdes. Fyra runda hörntorn tillkom och på gamla borggården uppfördes Nya Kungshuset brevid Gamla Kungshuset – i dag slottets enda medeltida byggnad. Mot land byggdes försvarsmurar med väldiga bastioner, spetsiga plattformar, varifrån alla delar av fästningen kunde försvaras. Bastionerna på Borgholms og Kalmar slott är de äldsta i sitt slag i landet.

Under Kalmarkriget 161-1613, mellan Danmark och Sverige skadades slottet svårt. På 1650-talet anlitade Karl X Gustav arkitekt Nicodemus Tessin den äldre för att bygga om det til ett barockpalats. Det medeltida borgtornet revs men palatset blev aldrig helt färdigställt. Vid freden i Roskilde 1658 flyttades Sveriges gräns mot Danmark och slottet förlorade sin betydelse som gränsfästning. På 1700-tallet fick det förfalla och 1806 ödelades slottet av en brand. På 1880-talet inleddes arbete med att bevara ruinen och göra den tillgänglig för besök, ett arbete som pågår än i dag.

Borgholms slott är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.

De skarpe hjørnene på den ytre muren minner meg litt om Fort Carré i Antibes, Frankrike. Men der stopper nok også likhetene vil jeg tro. Fort Carré ble forøvrig påbegynt i 1553 og stod ferdig i 1585 når kanonene ble installert i festningen. Siden Borgholms slott ligger rett på et stup, både vestover og nordover, er det ikke mulig å gå rundt hele borgen. Når man har kommet til det ene hjørnet, er det bare å snu og gå samme vei tilbake igjen. På baksiden av Borgholms slott finner man en kalkovn, og med et tilhørende informasjonsskilt:

Kalkugnen

Borgholms slott uppfördes ursprungligen med ett murbruk tillrett genon bränning av kalksten från Öland. När kung Johan III under slutet av 1500-talet lät förvandla Borgholms fästning till ett praktfullt renässansslott, brändes mer än 40.000 tunnor kalk i ugnar på platsen. Den öländska kalkstenen har goda hydrauliska egenskaper, den hårdnar under både luft och vatten, og uppvisar därmed stor hållbarhet.

Under 1900-talets reparationsarbeten har starkt cementhaltigt fogbruk använts. Detta hårda och täta följer inte murverkets rörelser, stänger in fukt och orsakar skador. All cementfog tas nu bort och murverkets omfogas med kalkbruk av ölandskalk.

En traditionell kalkugn har uppmurats och i den bränns den öländska kalkstenen med ved på ursprungligt sätt. Ugnen har ett inre cylindriskt schakt av eldfast tegel, en eldingsöppning och en intagsöppning som täcks av en svängbar rökhuv av plåt. Ungnen fylls med sju kubikmeter kalksten som staplas enlight ett visst system. Vid varje bränning går det åt cirka 22 kubikmeter ved. Eldningen sker utan avbrott i tre dygn. Ugnen upphettas till cirka 1000 grader så att stenen blir glödande, koldioxiden och vattnet försvinner och stenen blir lättare. Stenen är genonbränd när röken avtar och det bildas blå lågor vid ugnens topp.

Bränd kalksten reagerer häftigt under värmeutveckling då den doppats i vatten. Resultatet blir släckt kalk som sedan blandas med grus til fog- og putsbruk. Vid sluthårdnandet på väggen, karbonatiseringen, tar kalken upp luftens koldioxid og kalksten återbildas.

Kalugnen är ett samarbetsprojekt mellan Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet och World Monuments Fund.

Renoveringen og rekonstruksjonen av Borgholms slott er med andre ord et evig prosjekt som kommer til å gå i det uendelige.

                                                                          

Permalenke til denne artikkelen: https://www.kak.net/2018/06/16/borgholms-slott-pa-oland/

Legg inn en kommentar

Dette nettstedet bruker Akismet for å redusere spam. Lær om hvordan dine kommentar-data prosesseres.